OKG

Strålningspåverkan

Strålning från radioaktiva ämnen och röntgenstrålning har så hög energi att den kan förändra atomer som kommer i dess väg, och den kallas därför joniserande.

Om mänsklig kroppsvävnad utsätts för strålning kan till exempel cellernas arvsmassa (DNA) skadas. Normalt repareras de skadade cellerna eller stöts bort, men skadorna kan också leda till cancer. Höga stråldoser som dödar många av cellerna i vävnaden, kan dessutom orsaka akut strålsjuka och fosterskador.

Med de kunskaper man har idag om strålning, räknar man med att en engångsdos på 20 mSv ökar risken att dö i cancer med 0,1 procent. Det kan dröja ända upp till 20 år innan cancer på grund av låga stråldoser visar sig.

Naturlig bakgrundsstrålning

Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Den kommer från rymden, marken och oss själva. Denna strålning kallas naturlig bakgrundsstrålning och genomsnittssvensken får cirka 1 mSv (millisievert). I Sverige utsätts vi normalt för en stråldos på, i genomsnitt, 3 mSv per år. Detta inkluderar strålning från radon i hus och strålning i samand med sjukvård.

Kosmisk strålning

Strålningen från rymden är normalt ganska liten, ungefär 0,3 mSv per person och år i Sverige. Ju högre upp man kommer desto högre blir strålningen. Personal ombord på trafikflygplan kan på 10 000 m höjd få en extra stråldos på flera mSv per år.

Markstrålning

Strålningen varierar mycket beroende på var man befinner sig. I Sverige är stråldosen i genomsnitt 0,5 mSv per person och år, men vid till exempel de bohuslänska klipphällarna kan den vara tre till fyra gånger högre än på andra ställen. Dricksvatten kan innehålla radioaktiva ämnen, framför allt radon.

Den egna kroppen

Människokroppen innehåller radioaktiva ämnen, framför allt kalium-40 och kol-14, som naturligt utsätter oss för strålning. Det är en relativt liten dos, ungefär 0,2 mSv per person och år.

Strålningsdiagram, klicka för större diagram.

Sidan granskad den 18 juli 2016