OKG

Kompletta frågor och svar

Allmänt om kärnkraft  

Allmänna frågor om OKG

Säkerhet och personskydd

Miljö och avfall

Ekonomi

Avveckling

Allmänt om kärnkraft 

Vad är kärnkraft egentligen?

Kärnkraft är ett sätt att ta vara på den energi som finns överallt – i atomerna eller snarare i deras kärnor. Det är därför det kallas för kärnkraft. Albert Einstein var den som kom på att det skulle gå att utnyttja den kraften. Det kom han på i och med relativitetsteorin E = mc2. Denna möjlighet blev sedan verklighet genom klyvningen av uran-235 som frigör energi.
Upp

Vad använder man kärnkraft till?

Den energi som frigörs vid klyvning av uran-235 används till att koka vatten. Detta genererar ånga som driver en turbin. Turbinen driver i sin tur en generator som alstrar en del av den el du får hem till dig.
Upp

Ska kärnkraften avvecklas?

Sveriges riksdag har tagit ett beslut att kärnkraften ska avvecklas när alternativa inhemska energikällor finns som kan ersätta kärnkraft utan att varken miljö, sysselsättning eller välfärd påverkas. Hur en realistisk tidsplan för detta kan se ut är sedan länge föremål för politiska diskussioner.
Upp

Finns det några motståndsorganisationer mot kärnkraft?

Den främsta är Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, men Greenpeace och olika politiska grupper är också mot kärnkraft.
Upp

Vilka är för- och nackdelarna med kärnkraft?

Fördelar

  • Låga rörliga kostnader (bränslet)
  • Praktiskt taget nollutsläpp vid ordinarie drift
  • Förhållandevis små avfallsmängder
  • Mycket el kan produceras på anläggningar som inte upptar stor yta

Nackdelar

  • Långa isoleringstider för avfallet

Upp

Om kärnkraften avvecklas, vad kommer den att ersättas av?

I dag måste den ersättas av fossila bränslen och av att vi sparar. Forskning och utveckling pågår om bio- bränslen, vind- och vågkraft samt bränsleceller.
Upp

Förklara kort hur ett kärnkraftverk fungerar

Genom kärnklyvningen i vårt bränsle i reaktortanken kokar vattnet som hela tiden pumpas in i tanken. Vattnet blir ånga som avfuktas och som sedan sätter snurr på en turbin. I förlängningen på turbinen, på samma axel, finns en generator där strömmen alstras. Kärn- och strålningsenergin i bränslet har blivit värmeenergi som omvandlas till rörelseenergi i turbinen som i sin tur omvandlas till elenergi i generatorn.
Upp

Tycker ni att Sverige är ett lämpligt land för förvaring av kärnbränsleavfall?

Alla kärnkraftsnationer har den riktlinjen att man tar hand om sitt eget avfall (i slutlig form) inom sitt lands gränser. Expertis på området anser att det är möjligt med förvaring på ett säkert sätt i Sverige.
Upp

Hur hög är strålningen på ett kärnkraftverk, jämfört med andra strålningskällor?

På de flesta ställen har kärnkraftverk lika mycket strålning som det finns överallt, men det finns områden där nivåerna är mycket högre. Vanligtvis går personalen inte in i sådana utrymmen. Därför finns många och stränga bestämmelser för arbete på så kallade strålskyddskontrollerade områden. Vi som arbetar på kärnkraftverk kontrolleras noggrant av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM och allting måste rapporteras. Vid arbete på strålskydds- kontrollerade områden måste vi bära dosimetrar som registerar eventuell dos. Vi får ta emot en dos på högst 50 mSv per år, eller 100 mSv under fem på varandra följande år. Genomsnittsdosen för oss som jobbar på kärnkraftverk är cirka 2,0 mSv per år. Genomsnittsdosen till alla som bor i Sverige är cirka 4 mSv per år.
Upp

Vart skickas energin som framställs och hur?

Elenergin som kommer ut ur generatorn går via transformatorer utanför turbinbyggnaderna och vidare till ställverket, där höjs spänningen till 130 eller 400 kV (kilovolt). Sedan går strömmen vidare ut på elkraftnätet.
Upp

Vad händer när man klyver uranatomer?

Den energi som finns i atomkärnan frigörs delvis och omvandlas till värme- och strålningsenergi. Ju fler uranatomer som klyvs desto mer värmeenergi blir det alltså och den värmen får vattnet i reaktortanken att koka.
Upp

Allmänna frågor om OKG 

Hur lång tid tog det att bygga verket och vad kostade det?

OKG Aktiebolag bildades i samband med att O1 beställdes i juli 1965. 1966 började man att bygga och 1972 var Sveriges första kommersiella reaktor färdig att invigas. Då hade man redan börjat bygga O2 (1969) som var färdig 1974. O3 började man bygga under våren 1980 efter folkomröstningen om kärnkraft och 1985 var vår tredje reaktor på halvön klar.

OKGs delägare har investerat cirka 20 miljarder kronor på Simpevarpshalvön.
Upp

När och av vem startades Oskarshamnsverket?

1965 bildades Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB som beställde Oskarshamnsverket 1 (O1) av dåvarande ASEA, som sedan blev ASEA Atom och som nu är Westinghouse Atom. O1 levererade ström ut på kraftnätet första gången 1971.
Upp

Hur mycket elektricitet kan Oskarshamnsverket producera som mest?

Våra reaktorer, O1, O2 och O3, har en nettoeffekt på 492 MW, 661 MW och 1450 MW när de går för fullt. Det motsvarar ungefär vad man behöver i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sedan halvårsskiftet 2017 är det dock endast O3 som producerar el, eftersom beslut fattades om en förtida stängning av O1 och O2. Trots detta tillhör OKG en av de stora leverantörerna av baskraft till det nordiska elförsörjningsnätet. O3 är en av världens största kokvattenreaktorer och kommer under sin livstid att producera 600 TWh, vilket räcker till hela Sveriges elförbrukning i ungefär fyra år.

Upp

Har det hänt någon allvarlig olycka på Oskarshamnsverket?

Vi har haft olyckor som till exempel bränder, högspänningsolyckor och fall från ställningar. Däremot har vi inte haft några kärntekniska olyckor.
Upp

Hur många arbetar på Oskarshamnsverket och vad gör de?

Vi är cirka 700 personer och ytterligare ett par hundra som arbetar i partnerföretag eller som konsulter på Simpevarpshalvön. Ungefär en fjärdedel arbetar kontinuerligt i treskift och bemannar kontrollrummen. En fjärdedel är administrativ personal och specialister, alltså alltifrån kontorspersonal till experter på till exempel säkerhet. Resten är personalen som arbetar med att hålla anläggningarna i topptrim, via mekaniskt och elektriskt underhåll.
Upp

Säkerhet och personskydd 

Var förvarar ni ert högaktiva avfall?

Den första tiden finns det använda bränslet i kärnkraftverkets reaktorhall, i en bassäng. Efter minst nio månader transporteras det sedan till förvaringsbassängerna i Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) där det förvaras i minst 30-40 år.
Upp

Hur pass farlig är den radioaktiva strålningen?

Det beror på hur stark den är. Vi är ständigt utsatta för så kallad joniserande strålning. Denna strålning kommer från rymden, berggrunden, boendemiljön, medicinsk behandling samt vår egen kropp på grund av att instabila atomer avger energi (=joniserande strålning) i sin strävan efter att bli stabila. Som allt annat blir strålningen farlig om man utsätts för för mycket av den. Vi som arbetar på arbetsplatser där det finns joniserande strålning måste bära dosimetrar på så kallat strålskyddskontrollerat område. Detta gör vi för att SSM ska kunna hållas informerad om de stråldoser som vi tar emot. Dessa mäts i millisivert, mSv. Högsta tillåtna årsdos är 50 mSv eller högst 100 mSv under fem på varandra följande år. Målsättningen är att medeldosen till personalen ska vara under 5 mSv per år och högsta årsdos lägre än 20 mSv. Genomsnittsdosen för en OKGare de senaste två åren är cirka 2,0 mSv. Den dos alla i Sverige boende får under ett år är cirka 4 mSv.
Upp

Vad har ni för säkerhet?

Vi har flera olika möjligheter, som oberoende av varandra ser till att vi kan stoppa kärnklyvningarna och kyla ner bränslet. Skulle det värsta, en härdsmälta, inträffa skyddas omgivningen med hjälp av reaktorinneslutningen och det filter som inneslutningen är kopplad till. Mer information om säkerhetsbarriärer finns under faktablad.
Upp

Finns det några lagar om kärnkraftverkens säkerhet?

I grunden styrs all kärnteknisk verksamhet i Sverige av den så kallade kärntekniklagen. Det är miljödepartementet som har till uppgift att se till att den efterlevs. Till sin hjälp har miljödepartementet en myndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. SSM ger ut föreskrifter om hur kärnteknisk verksamhet ska bedrivas i Sverige, den kallas SSMFS; "Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar". Dessa föreskrifter måste kärnkraftverken följa för att få drifttillstånd.
Upp

Har alla kärnkraftverken inom Sverige samma typ av säkerhet?

SSM, som är vår övervakande myndighet, har inte kunnat rangordna kärnkraftverken säkerhetsmässigt, utan alla anses vara lika säkra.
Upp

Vad är er egen åsikt om säkerheten på Oskarshamnsverket?

Vi har en hög säkerhetsnivå. Men vi slår oss aldrig till ro, vi arbetar ständigt med att förbättra säkerheten.
Upp

Miljö och avfall

Påverkar kärnkraften miljön?

All energiomvandling påverkar miljön på ett eller annat sätt. En del av avfallet från kärnkraften är mer eller mindre radioaktivt och måste isoleras från omvärlden. Normaldrift i ett kärnkraftverk ger praktiskt taget nollutsläpp. Den mest påtagliga miljöpåverkan är det havskylvatten som släpps ut efter att det kylt ner ångan till vatten. Kylvattnet värms upp cirka 10 grader.
Upp

Vad är kärnavfall?

Med det menas vanligast det utbrända uranbränslet. Efter cirka fem år i reaktortanken är bränslet utbränt. Det innehåller då ungefär 97 procent uran, ungefär 1 procent plutonium och ungefär 2 procent andra radioaktiva ämnen. Därför har vi i Sverige ett program för att ta hand om det använda kärnbränslet. Detta är Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) uppdrag. All hantering av utbränt bränsle kontrolleras både av svenska myndigheter, EU och FN.
Upp

Var förvarar ni ert högaktiva avfall?

Den första tiden finns det använda bränslet i kärnkraftverkets reaktorhall, i en bassäng. Efter minst nio månader transporteras det sedan till förvaringsbassängerna i Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) där det förvaras i minst 30-40 år.
Upp

Går det att utnyttja det varma kylvattnet för andra ändamål?

Möjligheten att ta tillvara värmen från kylvattnet har utretts vid flera tillfällen. Temperaturhöjningen på runt 10 grader är dock inte tillräcklig för att direkt kunna omvandlas till fjärrvärme. Istället måste man först tappa av ånga från processen. För att anpassa OKGs produktion till fjärrvärmeförsörjning och att ekonomiskt kunna motivera nödvändiga ombyggnader och installationer, behövs en närliggande storstad med minst 100 000 invånare.

Det finns andra aktiviteter som skulle kunna utnyttja energin, exempelvis olika slags odlingar. Men sådan verksamhet ligger långt ifrån OKGs kärnverksamhet.

Upp

Ekonomi

Är kärnkraft den billigaste energikällan?

Nej, den lägsta rörliga produktionskostnaden har vatten- och vindkraft. Men för elkonsumenten är detta av mindre betydelse, då prisbildningen styrs av kraftkällans tillgänglighet i relation till efterfrågan. Vatten- och vindkraftverk har med naturlighet en varierande tillgång på erforderlig råvara för kraftproduktionen. Det innebär att dessa kraftslag också har störst påverkan på konsumentpriset på elen. Kärnkraften, med sin kontinuerliga och avvägda tillförsel av råvaran uran, har ett stabilt kapacitetsutnyttjande som istället motverkar att elpriset varierar så mycket.
Upp

Vad kostar det att producera en kWh?

Den kostar mellan 20 och 25 öre ett normalår. Produktionskostnaderna fördelas på följande vis; 16 % är bränsle, avgifter och andra rörliga kostnader, 22 % är skatter, 32 % är drift- underhåll- och administration samt 30 % som är avskrivningar och räntor.
Upp

Hur lång tid tog det att bygga verket och vad kostade det?

OKG Aktiebolag bildades i samband med att O1 beställdes i juli 1965. 1966 började man att bygga och 1972 var Sveriges första kommersiella reaktor färdig att invigas. Då hade man redan börjat bygga O2 (1969) som var färdig 1974. O3 började man bygga under våren 1980 efter folkomröstningen om kärnkraft och 1985 var vår tredje reaktor på halvön klar.

OKGs delägare har investerat cirka 20 miljarder kronor på Simpevarpshalvön.
Upp

Avveckling

Varför stängdes O1 och O2 i förtid?

Beslutet fattades på marknadsekonomiska grunder. Med bakgrund av de varaktigt låga elpriserna samt tillkommande krav på omfattande investeringar finns det inga förutsättningar för varken O1 eller O2 att vare sig på kort eller på lång sikt generera ekonomisk lönsamhet.
Upp

Vem betalar för avvecklingen?

Ägarna tar ansvar för kostnaden för avvecklingen och finansieringen sker huvudsakligen med medel ur kärnavfallsfonden enligt det svenska systemet och den modell som finns.
Upp

Hur lång tid tar avvecklingen av O1 och O2?

Just nu pågår ett intensivt planerings- och förberedelsearbete inför att påbörja nedmontering och rivning av verken omkring år 2020. Preliminärt beräknas avvecklingen av O1 och O2 att pågå fram till år 2027.
Upp

Sidan uppdaterad den 2 augusti 2017